Söndag 30 januari. Några friska minusgrader och en strålande sol. Alldeles vindstilla. Det kliade ordentligt att komma ut i detta härliga väder. Piruetten lät hälsa via SMS att han stannade hemma, det var för kallt tyckte han. men två-tre minusgrader hindrar inte en äkta Cyklofåne. Elitaren rullade upp till Saxtorp där Bosse Bus och Kicken, denna solskenscyklist dök upp. Det är kanske så att Piruetten nu tagit över stafettpinnen "Solskenscyklist" nu från Kicken?

Denna trio med gubbar rullade ut i skogen. Över Fotbollsgolfen och vidare ut i skogen. Dagsmejan hade tagit bra på snön. Detta hade medfört att stigarna var jämnare. All upptrampad snö som förvandlats till is var betydligt slätare än förra söndagen. Nu gick det att köra på även med en hardtail utan att tappa plomberna... Men visst var det isigt och glatt på sina ställen. Men dubbdäcken biter bra. En flock med fem rådjur kom och passerade något tiotal meter framför trion. De stannade till och tittade nyfiket på oss. Vi gjorde detsamma fast vi tittade på dem. En trevlig upplevelse att komma vilda rådjur så nära.

Efter en timmes cykling så drog man sig mot Järavallen. på väg ner till Välanbäcken så vurpade Elitaren. En riktig kalasvurpa. Huvudet över styret och landade på rygg i snön. Härligt med mjuk snö. Sedan bar det av till Järavalen och liter rundor runt sjöarna innan man stannade till för fotografering och kexchoklad. Styrkta av chokladet och de varma solstrålarna så fortsatte man en tur över bron och rullade runt på ängarna norr om strövområdet innan man återvände över bron och satte kosan mot Hofterups mosse. Här var det bitvis svårt att se vart stigen tog vägen. Det var inte så mycket snö. bara en blank is över det hela. Men man hittade vägen genom. Dock inte Kicken som vände och körde hem. Men Bosse Bus och Elitaren fortsatte igenom och rullade via diverse stigar bort till Ålstorps Hembageri. Jerka syntes inte till. Men Elitaren gick in med ett Kexchoklad och bad flickan i disken att lämna chokladet till Jerka och hälsa. Vem skall jag hälsa från? undrade hon. Bara lämna och hälsa så vet han vem det är. Strax efter slogs dörren upp till hembageriet och Jerka kom ut tillsammans med Paula. De hade direkt förstått vem de var som hälsade. Jerka var lite avis på att han inte fick cykla en dag som denna.

Nästa träning på onsdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Söndag 23 januari. Så var det dags. Nu skulle det vär rulla ut några Cyklofånar ur garderoben. En runda hem til Piruetten som satt i förrådet och svor över sina skoöverdrag. De var anpassade för landsväg och MTBskorna hans var en storlek större. Så även om han inte har några stora fossingar så var de för sttora för överdragen, eler om det nyu var så att överdragen var för små. Men hur som helst, med lite hjälp så fick han på dem så man kunde rulla mot Saxtorp. Däremot så hade han inte fått på sina dubbdäck. Snart är väl vintern över och de fina Nokian dubbdäcken finns i förrådet men inte på cykeln.

I saxtorp så mötte Bosse Bus och Solskenscyklisten Kicken upp. Så bar det ut i skogen. piruetten hade det lite besvärligt på de isiga partierna. Så efter en tio-femton minuter så vinkade Piruetten hejdå till de övriga och sökte sig ut på asfalten. Han skulle hem och uppgradera däcken på cykeln...

Den kvarvarande trion rullade runt i Saxtorpsskogen. Kors och tvärs i två timmars tid. En liten paus där Bosse Bus petade loss lite björkkvistar ur sin kassett då passade man även på att avnjuta lite hembakad energikaka som Elitaren hade i sin bakficka. Styrkta av detta så fortsatte man runt på stigarna. Allt från kanonbarmark till hockeyrink växlade underlaget. När man hade varit igång två timmar så beslöt man för att köra hem var och en till sitt. Bosse Bus & Kicken norrut medan Elitaren körde söderut. Från scoutstugan och vindare hemåt var vägen mer som en rodelbana. Lite pirrigt emellanåt. Men dubbarna gav bra grepp. Det var bara vid något tillfälle som cykeln slingarde sig okontrolerat. Så lättade detta tjocka istäcke och det blev lättare att cykla avspänt.

Nu var det bara att trampa hemåt för en skön dusch och lite mat. Sedan stod det på programmet att köra till Ålstorps bageri för att inhandla semlor. Det är ju Jerka & Paula som nu driver detta lilla smultronställe. Kan vi tänka oss att det kommer speciella cykelmenyer så att alla tvhåhjuliga komisar som drivs av brödånga(?) kan stanna till för att fylla depåerna?

Grattis, grattis och lycka till med detta lappkast i livet, det blir bokstavligen helt andra bullar än IT. Gemensam nämnare är ju att man använder fiber både inom IT och bagerivärlden.

Nästa träning på söndag. På onsdag är Elitaren bortrest liksom Bosse Bus. Bokis är och lapar sol på Teneriffa, den gottegrisen.

Söndag 16 januari.Töväder och blaskigt ute. Men det är junget som stoppar en äkta Cyklofåne. Bosse Bus lät meddela att han skulle på fest i Ystad så han uteblev. Piruetten hade väl kryat på sig men lyckades leta upp anan anledning tilla tt kuna få ligga på sofflocket. Men Bokis, som fortfarande inte var riktigt fri från sin förkylning, han kom och möte upp! Men han hade ingen MTB. "Jag fick låna en anan cykel. Jag rullade iväg men kom bara ett par hundra meter sedan skar ena pedalen" berättade han och fortsatte. "Jag ville komma hit om i alla fal. Jag är fortfarande inte fri från förkylningen". Man kom överens om att ta en lugn gubba/snackerunda på asfalt. Bokis hade ju inga dubbdäck. Så man rullade iväg mod Dösjebro. Sedan tog man cykelbanan till Kävlinge. Då körde man igenom byn och ut mot Furulund. Man snirklade runt på Ljungen och så ner mot Högs Mölla. Här stannade man för lita matpaus. Dagen till ära så hade Elitaren bytt ut kexchokladen mot hembakt energikaka som föll väl på läppen.

Smätvattnet fyde på Kävlingeån så den var bredare och stridare i strömmen än någonsin. Stockar och annat bråte kom forsande med en hiskelig fart. Öresund torde bli proppfylld med bråtte efter denna snösmältning. Styrkta av denna matpaus gav man sig ikast med klättringen upp till Hög. Sedan var det att köra mot Örestadcyklisternas Allianstempobana och rulla den sista biten hem. Knappa två timmar tog denna tur. Nästa träning blir på söndag. Elitaren är inte hemma i veckan.

Onsdag 12 januari. Nu var det mildare väder. Järnkylan har släppt sitt grepp för dena gången enligt mannen med läderveken. Ett pling i luren förklarade att Pirueten SMS:at att han var förkyld och inte skule cykla denna onsdagkväl. Nåväl tänkte Elitaren Bosse Bus och Bokis brukar vara trogna. Så upp i sadeln och sporrsträck till Saxtorp. Men där var det tomt och öde på cykelkompisar. Ingen dök upp. Vad har hänt med dessa kämpar över julen. Har alla retarderat till ömskinnade feshåsor?

Men är det onsdag så är det. Då skall det cyklas. Så Elitaren fortsatte ner mot Hofterup igen. Siktet var inställt på att dra fem varv à sex km runt Hofterup. Strax innan ridhuset blev han omkörd av ett hästekipage som trängde sig in vid refugen för att sedan tvärnita. Ekipaget skulle ju svänga vänster och det kom mötande bilar. Så Elitaren tråcklade sig förbi och och fortsatte. Men eländet var inte slut för detta. Nej. Under andra varvet upprepade sig nästan samma scenario. Sklinaden var att det var Skånetrafikens buss. Den han inte om Elitaren utan plöttsligt slog den ut blinkersen och tvärade in vid refugen ... och tvärnitade... Tvärnitade gjorde även Elitaren och vinkade fram busseländet som strax skulle stanna vid busshållplatsen... Då passerade Elitaren bussen igen. Lite senare kom den med ångan uppe och kunde köra om utan att ställa till det. Tack för det snäla Skånetrafiken!

De tre påföljande varven avlöpte lugnt och utan incidenter.

Nsta gång Elitaren skall ut och cykla blir på söndag kl 10.00 i Saxtorp på MTB. Då får vi se om där är några som har tuffat till sig eller om de vill fortsätta leva som ömhudade feshåsor...

Söndag 9 januari. Regnet droppade på fönsterblecket. Vädermannebn hade ju lovat ganska fint väger denna andra söndagen 2011. Men ju sken silen bara bakom regenmolnen. Slaskigt och bitvis snorhalt. men det var bara att dresa på sig. Bokis hade låtit meddela att han var förkyld och ämnade att ligga på soffan idag för att kurera sig. Elitaren rullade försiktigt över de isiga gatorna och ner till Piruetten. An öppnade iförd sweatshirt och fillingar. "Naeä... jag SMS:ade dig men då hade du nog redan stuckit. Jag håller mig inne idag" meddelade han medan han kliade sina lurviga ben. Så det var bara att grensla springren igen och sätta fart mot Saxtorp. Det var tungt på vägen. Lufttrycket var ju anpassat för att köra i skogen så rullmotståndet var verkligen rullMOTSTÅND...

Några minuter sen i Saxtorp, men ingen där. Det var inte mycket annat att göra än att rulla ut mot skogen själv. Vägen var isig men grusad. Lite moddig här och var. Modden var den värsta fienden. Den kunde göra så att framhjulet inte fick grepp och bara kasade i sidled. Men dubbdäcken gav i övrigt ett väldigt bra fäste. Men när man kom ut i snön så var det så moddigt så det vbara inte gick att köra. Stopp var och varannan meter. Det var bara till att tänka- och vända om. Ut på isgatan igen. En runda ner mot Välan och Örebyn innan han letade sig ut på Barsebäcksvägen och rullade längs havet ner förbi Barsebäcks Golfbana och sedan in där och hem. Så även om inga andra Cyklofånar dök upp så fick Elitarn hop halvanan timme i alla fall. Nästa träning på onsdag.

Här har vi Elitaren efter avslutad rundtur på de isiga vägarna.

Måndag 3 januari. Nu var det dags. Resor i jobbet och en privat tur till marrakech över julen. Inte hade det blivit myckt cyklat de senaste veckorna inte. Bättre blev det inte av att bli smittad av vinterkräksjukan på flyget hem. Även om Elitaren var på benen igen så var han inte fit for fight. Men solen sken och det var alldeles stilla. så han smög på sig träningskläderna och rullade ut i snön. Det var isigt och skarenlåg på snön. men dubbdäcken som Jerka fixade häromåret var där fortfarande bra klös i. Likt lejonsinnans klor i bytet borrade sig dessa stålstift in i isen. Det var nästan som att cykla på sommarväglag. Kanongrepp!

Upp på gångstigen bakom Rotundan och så över Grand Prix vägen för att fortsääta på stigen som löper parallellt med med den upp mot ridhuset. Alla stigar som var tilltrampade av människo- och hästfötter gick alldeles utmärkt att köra på. Lössnön var värre. När täcket drog sig mot 20 cm eler mer så var det lätt att få stopp. Men som tur är är folk och hästar flitiga att vistas ute i vingtervädret, så stigarna var banadde i allar största utsträckning. I höjd med Jerka någon stans så var det nära att Elittren kunde nypa ett rådjur i ändan. Det var inte många meter ifrån den guppande vita rumpan som försvann in i det tätnande slyet.

I höjd med Paintballbanan rullade han över Grand Prixvägen igen för att söka sig till stigarna som bar mot Davidslidsvägen och dammarna. Sedan var det att forsäta runt grustaget/den blivande dammen. Det utbrända bilvraket står kvar. Runt och vidare upp till vägen som går mot den innersta dammen. Så en kort sväng till höger och upp till Rastbordet. Lite drygt 50 minuter hade gått såhär långt. Formen var inte på topp. Övriga cyklofånar kunde vara glad att Elitaren smugit ut själv denan dag. Det är inte alla dagar som en cykel är utssläppsfri. Elitaren gjorde lite3 mer eteriska varianter på marathonlöparen Engqvist specialite. Att inte stanna när magen trängde på. som tur var var det bara gasform hos Eltiaren. Men ändå påverkar det ju miljön runt honom. I allra högsta grad. Men vid pausen så fotograferades det och det satt fint med en bit av den hemgjorda energikakan.

Sedan fortsatte färden upp till motorvägsbron där han svängde mot vänser och hemåt via Hofterups Mosse. Hemma igen efter knappa halvannan timmes cyklande.

En sammanbiten Vurpa koncentrerar sig på den kuperade terrängen.

Elitaren vid energikakspausen på Järavallen.